Stumfilmsbloggen

Just nu, och fram till slutet av året pågår en grymt spännande filmserie på Cinemateket: Sounds of Silence, där olika musiker skriver ny musik till stumfilm. Bland artisterna finns Bob Hund, Anna Järvinen och Hydras Dream, med Stumfilmsbloggens gamla favorit Matti Bye.

Anders Annikas är programredaktör för Cinemateket och var vänlig nog att svara på några mejlfrågor om projeket:

1) Hur har ni valt ut artisterna?

Vi gjorde en lista på ett antal artister som vi trodde skulle kunna genomföra det här på ett bra sätt. Flera av dem har jobbat med film, andra rörliga bilder, teater etc förut, även om bara en av dem (Marcus Holmberg) skrivit och spelat till stumfilm. Nästan alla vi kontaktade ville vara med. Tanken var att, även om vi ville hålla oss inom ”popmusik”, få en bredd av olika typer av artister och uttryck.

 

 

 

2) Hur har artisterna och filmerna parats ihop?
Vi har gett förslag på filmer till artisterna och så har de fått välja. Ibland har vi skickat dvd:er för påseende, annars länkar till klipp eller i somliga fall hela filmer på nätet. Några har haft lätt att välja, andra har vi fört diskussioner med. Vi har också varit måna om att det samlade programmet skulle visa upp en så stor bredd som möjligt, vad gäller genrer, nationalitet etc. Vi är mycket nöjda med utfallet.

3) Hur har responsen varit nu efter första konserten?

Publiken som besökte konserterna var väldigt nöjda (i alla fall de som har hört av sig till oss). Dungen fick stående ovationer. En stor del av publiken var nya besökare, så det ska bli intressant att se om de återkommer till övriga konserter och till Cinematekets ordinarie visningar, eller om det mer handlade om att de är Dungen-fans.

4) Flera orkestrar har haft stumfilmskonserter senaste åren. Har intresset för kombinationen levande musik och tidig film ökat, varför i så fall?

Vi har regelbundet stumfilmsvisningar med livepianist, och har generellt bra besökssiffror på dessa. Det är en typ av filmupplevelse som inte går att få någon annanstans än i en biograf, varje visning är unik eftersom musiken spelas där och då. Flera av artisterna som är med i Sounds of Silence har också sett projektet som en musikalisk utmaning och en möjlighet för dem att utvecklas. Folk lyssnar t.ex. inte på album i samma utsträckning längre, så ett sammanhängande verk för film är ett sätt att fylla en lucka; ”helheten” har försvunnit ur populärmusiken.

5) …och har du något du själv vill berätta som jag inte frågat om, så gör gärna det.

En förutsättning för att kunna genomföra projektet är att vi har fått ett stort ekonomiskt stöd från Statens musikverk.

I april anordnar Armémuseum två stumfilmskvällar med militärhistoriska teman. Första evenemanget är tisdag 1 april, då de visar den dokumentära A Day in the Life of a Munition Worker, 1917, och tyska dramadokumentären Der Magische Gürtel (Den magiska cirkeln), 1918. Den andra visningen hålls tisdag 8 april, då står dramat The Big Parade från 1925 på schemat. Stumfilmsbloggen passade på att mejla några frågor till Bengt Wallman på Armémuseum, som arrangerar kvällarna.

Vilka aspekter av militärhistoria tycker du är intressanta i dem?
Eftersom det är märkesår för 1914 så handlar våra kvällsföreläsningar i år om första världskriget, dessutom arbetar vi som museum mycket med temat kvinnor i krig. När vi planerade årets föreläsningar ville vi såklart göra saker vi aldrig gjort förut och då kom stumfilmsvisning på förslag. När någon talar om krigsfilmer så är det nog få som tänker på stumfilm, därför tyckte vi att det skulle vara intressant att visa, särskilt som det finns rikligt med material att välja bland. Första världskriget omnämns ofta som det första moderna kriget och massmedia hade definitivt en roll på ett sätt som aldrig tidigare.

Eftersom vi väntar oss att många av våra besökare kanske inte är så vana vid stumfilm ville vi ha två olika kvällar, en med kortare filmer för de som vill ”prova på” stumfilm och en helaftonsupplevelse med pausfika mer för de vana cineasterna.

Hur valde ni ut filmerna? De är ju tre rätt olika historier
Propagandafilmerna som vi visar den 1:a april valdes på rekommendation av Imperial War Museum i London som har ett enormt filmarkiv. Vi ville att våra besökare skulle uppleva film från två olika sidor i kriget därför visar vi en tysk film och en brittisk. Den Magiska Cirkeln skildrar det på sin tid så mytomspunna ubåtskriget och A Day in the Life of a Munition Worker visar en del av den stora betydelse kvinnor hade för krigföringen. Eftersom vi vill att det skall kännas mer som en direktkontakt med dåtidens publik och deras upplevelser än som en typisk kvällsföreläsning ville vi ha levande musik och vi rekommenderades Edward von Past av Svenska filminstitutet.

The Big Parade som vi visar den 8:e april valde vi för att vi ville också visa en spelfilm, och om det finns någon enskild film som betytt mest för generationen som upplevde första väldskriget så är det antagligen den. Den var en av de allra största publiksuccéerna under stumfilmseran och var banbrytande i sin realsistiska skildring av krig. Jag tror att den uppriktiga avbildningen berodde på att producenterna visste att publiken till stor del skulle bestå av människor som faktiskt utkämpat kriget. Detta till skillnad från krigsfilmen som fenomen i stort, som jag vill påstå senare kommit att rikta sig i första hand till publik som skonats från krigets verklighet.
Stillbild ur Den magiska cirkeln
Har Armémuseum planer på att fortsätta sina filmvisningar?
Vi hoppas att de här två kvällarna ska bli välbesökta, blir de det så kommer vi absolut fortsätta med filmvisningar!

Läs mer om filmvisningarna på Armémuseums Facebooksida.