Någon på Google har uppenbarligen ett gott öga till stumfilmseran. Tidigare har bland annat Charlie Chaplin förärats en Doodle – ett animerat litet konstverk som ofta hyllar en historisk person. Nu har regissören Sergei Eisenstein fått sin egen för att uppmärksamma att han i år, 2018, skulle ha fyllt 120 år.
Eisenstein är kanske främst känd för mastodontverket Pansarkryssaren Potemkin, där hans karakteristiska montageteknik används flitigt.
Låt oss alla hurra lite för en av den tidiga filmens giganter. Hipp hurra för Eisenstein.
Cinema Queers festivalchefer Oscar Eriksson och Melissa Lindgren .
Alla som befinner sig i Stockholm onsdag 15 november har chansen att se en av stumfilmserans återfunna verk. Mauritz Stillers ”Vingarne”, en av de tidigaste filmerna som anses skildra homosexualitet.
Visningen sker i samarbete med Cinema Queer. Oscar Eriksson, som tillsammans med Melissa Lindgren är festivalchef för Cinema Queer var snäll och svarade på några frågor om valet av film:
– Vi visade Mauritz Stillers Vingarne som öppningsfilm tidigare i år på Historiska museet. Filmen, som hade sin premiär 1916, var den första film med någon representation av homosexuell kärlek/åtrå. Då vi hade tema historia så passade det väldigt bra. Mauritz Stiller ska ha blivit inspirerad av Carls Milles staty och då kändes en specialvisning på Millesgården självklart!
Hur tydligt tror ni det queera temat var för filmens samtida publik? Hur skiljer det sig från en modern publik?
– 1916 var homosexualitet fortfarande förbjudet (avkriminaliserades 1944) och det var helt omöjligt att öppet visa HBTQ-representation på vita duken. I Vingarne är det väldigt subtilt, men som med många äldre verk oavsett om det handlar om film, konst, musik eller någon annan konstform, så handlar det om läsning: Det finns helt klart queera inslag i filmen och genom att göra en queer läsning av filmen så syns det ännu mer! Man måste helt enkelt sätta på sig lite andra glasögon när man ser filmen!
– När den kom 1916 så var det något av en skandal av flera anledningar. Mauritz Stiller var en kontroversiell regissör på många sätt och tiden när filmen kom var väldigt turbulent inte bara i Sverige utan i hela världen. Varken temat eller filmen mottogs speciellt bra och filmen försvann snabbt från biograferna och sedan helt. Länge trodde man att alla kopior var förstörda och det var först nu i år som den gick att restaurera. När publiken nu återser den så är det både som en queer-klassiker och en viktig bit svensk filmhistoria, vi hoppas att många har glädje av filmen!
Har ni något mer spännande att berätta om visningen?
– Visningen på Millesgården kommer vara helt unik, vi sätter in filmen i en kontext där den aldrig visats men som inspirerade den för över 100 år sedan. Det ska bli oerhört spännande att se filmen på Millesgården och vi hoppas verkligen att publiken ska uppskatta filmen och musiken!
Ett besök på Cinemateket och visning av Chaplins The Kid (recenserad här… och nej det är inte en tår, bara skräp i ögat) inspirerade 17-årige Ludde Persson till att börja producera egna stumfilmer. Nedan kan ni spana in hans The Great Easter Hunt, med tydliga influenser från både Chaplin och Keaton.
– Jag har också försökt få med lite slap stick-komedi. Det är inte jättelätt. Barnen som studsar in i varandra och ramlar när de letar efter påskäggen är väl det mest tydliga exemplet.
Ludde Persson berättar i intervjun att han har fler filmer på gång, så Stumfilmsbloggen hoppas att de dyker upp på hans Youtube-konto snart.
Spana inThe Great Easter Hunt här.
Extra pluspoäng för skådespelarnas snygga outfits, för övrigt.
Ja, ibland flyttar man. Ibland packar man upp kartonger. Då kan såna här fina fynd dyka upp. Den snygga postern är från en live-visning av Nosferatu i Uppsala som undertecknad missade, men i alla falla gladdes åt i princip.
Och, självklart norpades den inte förrän efter visningen var över, något annat hade ju varit omoraliskt.
Extra snyggt att affischens färgskala påminner om de tintade partierna i filmen, där de nattliga scenerna går i blått. Stumfilmsbloggen lägger ut texten om Murnaus skräckklasiker här.
Under våren har forskare vid Lunds universitet tagit fram en kamera som har en kapacitet motsvarande fem biljoner bilder i sekunden. Kameran, som skapats av forskare inom förbränningsteknik, ska användas för att kunna ta bilder av till exempel en kemisk reaktion.
Själva forskningen bakom kameran kan du läsa mer om i Nature, men det som är extra festligt är hänvisningen till den 24 bilder långa historiska animationen The Horse in Motion, som syns i presentationsfilmen. Den historiska filmen, som visar kapplöpningshästen Sallie Gardner i galopp längs en bana där stillbildskameror löses ut allteftersom hon passerar dem, spelades in år 1878. (Om den nu kan räknas som en film – men det är en annan diskussion).
